Ah, jesus. Nu sitter jag här i en mysig lös t-shirt ( som köptes på peace and love festivalen, ah the memories) och känner att jag vet inte hur jag ska känna, precis som jag skrev tidigare. Och inte vet jag vad jag ska ha på mig imorgon heller, eftersom det är första dagen på den nya skolan är ju första intryck rätt viktigt, och med tanke på att jag ska läsa IB så kanske jag inte borde "come out to strong"? Usch vad jobbigt, och otroligt löjligt att känna så. Absurt att jag har ångest över vilka kläder jag ska ha på mig, egentligen. Jag kommer nog på något, och jag skulle gissa att den stora mysiga koftan jag fick av min kära mormor kommer bli en del av outfiten.
Fråga nummer två, hur tusan vet man hur mycket material och saker man behöver dem första dagarna? räcker det med en enkel almenacka att skriva i lite allmänt, eller kommer man få massa papper och liknande så att man behöver ta med dig en mapp?
Egentligen har jag ju redan börjat gymnasiet en gång (för er som inte vet, hoppade jag av efter några veckor och tog ett år ledigt, och nu har jag sökt in till en ny linje), och förra gånger fick vi ändå en hel del av allt.
Det finns en hel del frågor och känslor som yrar omkring i kroppen, men jag antar att alla känner så?

Förövrigt har jag världens finaste pojkvän, jag fick panik innan ikväll och kom på att jag glömt en massa saker hos J, totalt panikslagen med tron på att allt kommer gå åthelvete ( egentligen var det bara en utseende sak) men iallafall fick jag panik, och efter att ha ringt alla möjliga fall med bil och efter att ingen kunde köra, cyklar min fina älskling till vellinge och möter mig vid bussen och tar med sig detta ( över en mil att cykla ) och sedan cyklar tillbaka igen! fyförtusan vad det betydde mycket för mig, jag kände att denna gången får det bara inte gå fel! Tack min fina baby.